Om IoT och DLT

Vilka gemensamma beröringspunkter har teknikerna IoT och DLT? Vår rådgivare Gina Pari börjar året 2019 med att skriva om hur de två teknikerna vävs sammans för ökad säkerhet och transparens.

Internet of Things (IoT) har länge varit ett s k ”buzzword”, men vad betyder det egentligen? Kortfattat är ”Sakernas Internet” som det oftast hänvisas till på svenska, en modernisering av den s k Maskin-till-Maskin (M2M) marknaden, där en rad olika enheter utrustas med processorer och sensorer för att kunna kommunicera med varandra, men även med oss, användarna.

Dagens IoT utveckling startade 1995 när Siemens skapade en enhet som fick i uppgift att ta fram en s k GSM datamodul för industriella applikationer. Det var första gången som en maskin kunde kommunicera över trådlösa nätverk, men idag är det nästan standard att enheter kommunicerar trådlöst. Numera pratas det mest om s k smarta enheter, det kan exempelvis vara en sensor eller en mätare som samlar in information och olika värden, som sammankopplas med ett (oftast trådlöst) nätverk, operativsystem samt mjukvara. Den senare översätter all data till information som kan användas för fortsatt kommunikation med andra likvärdiga enheter eller användaren.

IoT är en marknad som mer än någonsinn strävar efter ett öppet ekosystem av aktörer (tillverkare, mjukvaruleverantörer, systemintegratörer, utvecklare etc.) för att nå en förbättrad nivå av samutveckling och kompetenssamarbete. Likt Distributed Ledger Technology (DLT) – ett samlande begrepp för olika typer av blockkedjor – är IoT en drivkraft för effektivisering. Vad de privata blockkejorna kan ge IoT utöver detta, är den välbehövda transparens och säkerhet som blockkedjans oföränderlighet medför. Det är utan tvekan i just detta sammanhang som blockkedjetekniken kommer att spela en framträdande roll. Dagens IoT-marknad har redan börjat samarbeta med välrenommerade blockkedje-initiativ som IOTA, Waltonchain, IoTex och Hdac för att nämna ett fåtal. Blockkedje-baserade projekt inom IoT har implementerats utav företag som Wolkswagen, Bosch och Audi.

Forskning från Kaleido Insights påvisar att DLT, om den utvecklats för att skala, skulle kunna erbjuda IoT en förbättrad nivå av interoperabilitet, transparens och säkerhet. De senare är en svaghet i dagens IoT arkitekturer, men nödvändiga för att autonoma enheter, produkter och tjänster ska kunna fungera väl. En arkitektur som är en kombination av offentliga/publika och privata blockkedjor, likt tjänsterna som erbjuds av Hdac systemet, är bäst lämpade för IoT.

Inom IoT branschen är det av vikt att använda teknik som stöder en hög nivå av så kallad ”maskin-integritet”, vilket innebär att man måste kunna redogöra för i vilket sammanhang en enhet befinner sig och hur dess data kommer att användas. Om användningen av enheten eller dess uppgifter skiljer sig från vad användaren eller tillverkaren förväntar sig kan det leda till en rad negativa effekter. Här kan privata blockkedjor bidra med förbättrad produktintegritet och mer solid identifiering av enheterna, eftersom blockkedjan erbjuder förbättrad transparens samt oföränderlighet. Speciellt den senare är av vikt för att verifiera vilket ursprung en produkt och dess komponenter verkligen har. Produkttransaktioner kan således förbättras genom en snabbare autentisering av de olika enhetskomponenterna i exempelvis ett infotainment system.

Vidare tillhandahåller blockkedjeteknologin dagens IoT bransch autentisering som kan verifieras kryptografiskt, detta bidrar till en förbättrad kartläggning av enheterna och maskin-till-maskin överföringen av dessa genom s k smarta konktrakt. Med andra ord erbjuder DLT ett transparent alternativ för att centralisera alla interaktioner mellan enheterna, men även för att verifiera händelser, och säkra uppdateringar mellan dessa. Produktförtroende är dock bara en början, man hoppas även på att kunna se förbättringar på applikationsnivå så småningom. Om man lyckas genomföra förbättringar redan på tidig produktnivå medför det inte bara effektivisering men även enorma besparingar, både tidsmässigt och monetärt.

Utveckligen för integrationen mellan DLT och IoT går snabbare än i många segment. Fler och fler inser att synergierna mellan dessa är en marknad med stor potential – Ignition Research kan hjälpa er med att hitta de lösningar som är mest gynsamma för just ert företag!

Källor: M2Mguiden, Kaleido Insights, IOTA Archive, CryptoSlate och Hdacs s k whitepaper (Infographic). Skrivet av Gina Pari under december 2018, i Stockholm.

XMAS Speedhack 2018

I dag kör vi XMAS Speedhack 2018! Fyra timmar mini-hackathon för att få fram en MVP för tidigare identifierat problem inom valfritt område utvecklat med valfri teknik. Vi har identifierat att många video- och ljudkreatörer manuellt transkriberar ljudspår till video för t.ex undertexter och detta moment vill vi automatisera. Vår idé är en app för att automatiskt transkribera ljudfiler till text riktad till personer och företag inom t.ex. reklam och mediabranschen. 

Let’s go!

Digitalt utanförskap är den nya klasskillnaden

Hur ska vi se till att alla medborgare kan dra nytta av digitaliseringen av samhället? Att ingen lämnas utanför på grund av exempelvis lägre förståelse för teknik. Eller att vi designar nya saker utan insikt i den bredd av användare som finns i samhället.

Dessa frågor ställer sig vår rådgivare Marcus Österberg i vår första längre artikel om digitaliseringens fram- och baksidor.

Det finns en diskrepans i det digitala samhälle som växer fram. En fundamental skillnad mellan de som påverkar utformningen av digitala tjänster och de som blir påverkade. Vi har redan ett digitalt utanförskap och det krävs krafttag för att det inte ska bli ännu värre. Digital teknik har egentligen egenskapen att kunna bli tillgänglig i ordets alla bemärkelser, men det kräver målmedvetenhet och empati för att det ska hända.

Alla använder inte nätet och vissa vill helst slippa

Rapporten Svenskarna och internet 2018 släpptes i oktober. Där kan du läsa bland annat att 500 000 av Sveriges befolkning inte använder nätet alls, men det finns mycket mer än det i det digitala utanförskapet som redan börjar bli ganska stort. Men även de som inte använder nätet särskilt ofta (typiskt sett äldre) känner sig mindre delaktiga i samhället.

I december 2017 konstaterades det att hälften av de som var 76 år eller äldre inte har tillgång till digital teknik, se artikel i Expressen. Inte alla saknar den möjligheten, men man kan också argumentera för att vissa säkert skulle ha stor nytta av det om de bara fick möjligheten.

Lösning? Från 1990-talet och framåt fanns det initiativ på bibliotek för både äldre och alla andra, att få hjälp med och lära sig mer om internet. Men att förutsätta närhet till ett bibliotek är väldigt stadsfixerat. Kringresande support?

Samarbete mellan olika aktörer

Samtidigt är inte ens hyllade tjänster, som 1177.se, designade med medborgarnas väl och ve i första rummet. 21 olika landsting vaktar på invånarnas hälsodata i sina egna silos och bestämmer själva över vilka tjänster man vill erbjuda. Istället för att nationellt komma överens om något finns lokala beslut som gör tjänster oförutsägbara och geografiskt bundna. Eller vad sägs om att 20 landsting låter föräldrar läsa sina barns journal på nätet, men att Västra Götalandsregionen (VGR) ensamt satt sig på tvären för att det kan finnas våld i nära relationer? Tänk inte tanken att vara en modern familj på gränsen mellan VGR och Region Värmland med barn på vardera sida av gränsen! I VGR är du inte betrodd och utanför, men i Värmland är det smidigt oavsett om du är en vettig människa eller ej.

Lösning? Ett digitalt landsting har föreslagits, och vissa myndigheter har förstått att de ibland behöver samarbeta, se Verksamt.se exempelvis.

Ekonomisk diskriminering att inte stödja all tänkbar utrustning?

En annan form av missförhållande är att det inte alltid står medborgare fritt att välja endast en typ av teknisk pryl. Vissa organisationer erbjuder tjänster som bara fungerar bra på en dator, andra har följt upprop som ”mobile first” – att man designar för mobilanvändarens behov i första rummet.

Men är det rimligt att man ska behöva ha flera prylar för att kunna ha med flera samhällsaktörer att göra? Om man inte har ekonomin eller samvete (tänk konfliktmineraler i Kongo eller miljöföroreningar) – ja, vad gör man då?

Du har säkert hört någon i din bekantskapskrets undra varför de inte längre kan använda mobilt bank-id på sin mobil de köpte för “bara” fyra år sedan. Hur ofta ska man behöva skaffa ny utrustning för att kunna lämna sin deklaration digitalt, berätta för Försäkringskassan att man behöver VAB:a, eller låta ens diabetessjuksköterska få reda på ens blodsockervärden på regelbunden basis?

Apropå blodsockermätning och digital teknik är det intressant att den teknik som upphandlas i vissa landsting inte klarar av att läsa upp värdena. För de allra flesta är detta inte ett problem, men är du blind är det helt omöjligt att på egen hand veta vad som står på en skärm.

Lösning? Bidrag till att skaffa nödvändig utrustning för de som inte har en bekymmersfri inkomst, samt tänk inte bara på majoriteten av användare vid beställning eller upphandling. Och ja, lagen om offentlig upphandling kräver redan att det som köps in inte diskriminerar någon med funktionsnedsättning.

Är utformningen av tjänsterna etiskt försvarbar?

Mer än varenda medmänniska behöver samhällets proaktiva omsorg någon gång under sitt liv. En fascinerande siffra är att 280% av de mellan 18-65 år, alltså den arbetsföra befolkningen i Sverige, lider någon gång av en kognitiv nedsättning under sitt arbetsliv enligt en studie gjord av Arbetsmiljöverket. Att det är mer än hundra procent kan behöva förklaras. Det beror på att människor vid mer än ett tillfälle under sitt liv, i snitt 2,8 gånger under sitt yrkesverksamma liv, drabbas.

Vissa personer är födda med nedsättningar, andra har dem på grund av KOL-sjukdom, eller mer tillfällig sjukdom, exempelvis vid migrän.

Det kommer emellanåt hemska exempel på misslyckanden vid utformning, som det Eric Meyer beskriver i sin bok Design for real life. Hans nyligen avlidna dotter visades upp för honom på Facebook som ett förslag på något att fira, med ballonger och kalastutor. Eller det sjukhus dit han sittandes i taxi fick jaga ambulansen som transporterande hans döende dotter, där sjukhusets webbplats främst hade bilder på leende människor som dekoration och desto mindre hjälpsam information för människor i kris på väg mot sjukhuset.

Sara Wachter-Boettcher är ännu en som djupdykt i hur effektiv teknik är att behandla många människor illa. I sin bok Technically Wrong – Sexist apps, biased algorithms, and other threats of toxic tech pekar hon på problemet att de som designar teknik och algoritmer är en särskild skara med människor. Vad som inom psykologi kallas WEIRD – Western, educated, industrialized, rich and democratic. Det finns ett flertal grupper i samhället som inte fullt ut är hemma i den beskrivningen, på sätt och vis räcker det med att ha en annan kulturell bakgrund för att WEIRD-folks antaganden inte ska stämma.

Lösning? Universell utformning är ett förhållningssätt som försöker ta höjd för människors olikheter, samt att man strävar efter att inte göra särlösningar för respektive grupp. Tanken är att det som är nödvändigt för några är bra för många och uppskattat av alla.

Ljusglimtar

Men det finns många bra saker kring det digitala samhället. Kanske tydligast de kommande åren är EU:s så kallade webbdirektiv som ställer krav på att de tjänster som offentlig sektor erbjuder, eller betalar för, ska gå att använda även om man har en funktionsnedsättning. Det är bra även för alla de som inte har en nedsättning, exempelvis är synskadades behov av god kontrast bra för oss andra när vi är utomhus i solljus med mobilen.

Ett handfast sätt att börja göra rätt kring digital design är att följa Digitaliseringsmyndighetens Webbriktlinjer – nationell god praxis.

Brittiska statens designprinciper är visserligen en lista med vad som kan tyckas vara självklarheter, men ändå kriterier som tyvärr inte alltid beskriver en digital tjänst. Många misslyckas redan med första punkten om att utgå från användarbehov snarare än organisationens.

One Team Gov Sverige är en gräsrotsorganisation som vill förnya offentlig verksamhet och bland annat jobba över organisationsgränserna när det gynnar medborgaren.

Vad tycker du vi behöver fixa till med den digitala delen av samhället för att minska det digitala utanförskapet?


Ignition Research, vår organisationsmodell

Sen vi kom ur skuggorna för en kort tid sedan har vi fått en del frågor om hur vi är organiserade. Vi vill med det här inlägget belysa hur vår organisation är uppbyggd och på vilket sätt.

Ignition är en ny organisation, och vi arbetar fortfarande med att sätta strategin framåt men vi har ett par tydliga spår vi utforskar. Vi har i dag satt ut tre affärsområden vi arbetar inom eller bygger upp just nu.

Vårt mest aktiva affärsområde är våra erfarna IT-konsulter inom molnteknik och big data engineering. De hjälper våra partners och kunder att bygga framtidens skalbara tjänster och analyserar stora mängder data för att utveckla affär och produkt. Dessa specialister är även tillgängliga för rådgivning inom andra affärsområden, t.ex. inom teknikutveckling och ledarskap för workshops.

Det andra området är något vi precis har börjat annonsera ut är vår teknikhub: Spark Labs. Det är vårt hands-on praktiska och utforskande laboratorium och inkubator inom teknik, innovation och samhälle. Inom Spark Labs har vi fokus på de snabbt framväxande tekniker som tar stor plats i branschen, AI/ML, IoT och blockchain, och de tjänster som kan byggas med hjälp av de här teknikerna. Ambitionen är att samla samhällsaktörer, allmänheten och näringsliv i ett gemensamt forum för att främja innovation och utveckling.

Det kan te.x. innebära olika typer av event, som hackathons (något vi planerar just i detta nu!) och workshops, där deltagarna får lära sig mer om teknik, innovationsprocess och utveckling. Under Spark Labs flagg erbjuder vi också utbildning inom idéutveckling, programmering- och molnskola för barn och ungdomar samt kunskapsinsatser mot grupper som riskerar att hamna i det digitala utanförskapet. Vi samarbetar även med olika aktörer som erbjuder seminarier och föreläsningar om den senaste utvecklingen inom olika teknikområden

Vårt sista affärsområde är vår tankesmedja. Detta affärsområde är i planering och ska bidra till ett fördjupat och långsiktigt arbete med digitaliseringens utmaningar och möjligheter. Här samlar vi den senaste kunskapen inom teknik samtidigt som att de bästa idéerna kan brytas mot varandra för ökad utväxling. Vi bidrar till utvecklingen genom t.ex. rådgivning, rapporter och artiklar om ämnen som berör samhällsutveckling och forskning inom de mest relevanta områdena i skärningspunkten mellan teknik och samhälle.

Har du några frågor eller funderingar kring hur vi kan hjälpa dig? Tveka inte att kontakta oss för mer information!

Du når oss på 0735 30 76 31 eller info@ignitionresearch.com!

Inbjudan till hackathon i vinter!

Ignition Research är en nystartad teknikhubb och tankesmedja med ambition att bidra till ett fördjupat och långsiktigt arbete med digitaliseringens utmaningar och möjligheter. Hos oss samlar vi den senaste kunskapen inom teknik samtidigt som att de bästa idéerna kan brytas mot varandra för ökad utväxling.

Ignition Research erbjuder bland annat möjligheter till idéutveckling, hackathons, programmering- och molnskola samt kunskapsinsatser mot grupper som riskerar att hamna i det digitala utanförskapet.

I februari vill vi bjuda in dig och ditt företag som partners till ett hackathon i Stockholm. Eventet har fokus på de snabbt framväxande innovativa tekniker som tar stor plats i branschen och de samhällstjänster som kan byggas med hjälp av de här teknikerna.

Ambitionen är att samla och sammanfoga samhällsaktörer, den unga allmänheten och näringsliv i ett gemensamt forum för att främja innovation och utveckling. Målgruppen för detta hackathon är primärt unga vuxna, högskolestudenter och gymnasieelever med syftet att öka förståelsen för vad innovativ teknik kan tillföra när nya samhälls- och medborgartjänster ska utvecklas.

Under eventet planeras även ett antal aktiviteter, så som olika tävlingar relaterat till temat, konsert, seminarium och digitala konstutställningar.

I skrivande stund finns det stöd från Arbetsförmedlingen, Barkarby Science – Järfälla kommuns innovationsbolag och Swedish Blockchain Association – den svenska branschorganisationen för blockchain i Sverige. Dessa parter ställer upp med resurser, kompetens och ledarskap för de team som ansluter. Vi söker kontakt med andra företag och organisationer för samarbete kring hackathonet då initial respons har varit mycket positiv. 

Vill ni bidra till en plattform för utveckling och innovation hos unga så häng med!

För mer information:

Andreas Johansson
0735 30 76 31
info@ignitionresearch.com

Case: Data Analytics för uppkopplade väderstationer

Kunden arbetar med att samla in miljödata för historik och analys via uppkopplade automatiska väderstationer men även manuellt via en egenutvecklad mobilapp. De behövde en ny lösning för Big Data Analytics då mängden information som samlas in har ökat kraftigt tack vare nya och uppgraderade väderstationer och tillgången till en mobilanpassad webbapp.

Ignition Research fick möjligheten att hjälpa kunden med modernisering och utveckling av en ny data pipeline, men även med migrering av befintlig IT-miljö till ett nytt datacenter i molnet. 

I det här näst intill skolboksexemplet till case berättar vi om hur vi byggde upp en ny data pipeline i Google Cloud Platform för att hantera, bearbeta och slutligen analysera stora mängder väderinformation. Hur vi byggde infrastrukturen och migrerade till det nya datacentret i Google Cloud Platform kommer inom kort.

För att dra nytta av flytten från ett fysiskt datacenter till Google Cloud  Platform valde vi att använda managed services i GCP i så stor omfattning som möjligt i utvecklingen av den nya plattformen. Valet hade flera orsaker, men ett par av de kritiska punkterna i kravställningen för den nya IT-miljön var avgörande. Organisationen ville höja skalbarheten och tillgängligheten, samtidigt som minskat beroende av kunskapsintensiv arbetskraft och sänkta kostnader var viktiga punkter på agendan. Managed services i GCP, som App Engine och BigQuery, löser dessa kravställningar i stor utsträckning och adderar samtidigt möjligheter till effektivisera löpande teknikkostnader.

För att få en bättre bild av hur plattformen skulle designas behövde vi börja med att ta reda på vilken typ av data som kommer hanteras. Väderstationerna har möjlighet att samla in data från minst 10 olika sensorer, men det är inte all data som används. Den typen av data som samlas in inkluderar en stor mängd parametrar för olika väderförhållanden och partiklar i luften. Webbappen har även möjlighet att inkludera t.ex. ph-värde i jorden.

Informationen från mobilappen skickas in stötvis när användaren kopplar upp en bluetooth-enhet för inhämtning av data eller fyller i information manuellt och skickar in till systemet. Den informationen kan innehålla lagrad väderinformation från flera dagar upp till flera veckor beroende på hur aktiv användaren är. Tjänsten för att ta emot manuellt uppladdade filer byggdes i App Engine och tjänsten sköter bland annat lagring, uppdelning av datafiler och vidarebefordran av information till Google PubSub och Dataflow för ytterligare hantering och behandling.

Datan från väderstationerna skickas löpande som en dataström via Google IoT Core uppsatt med en HTTP-brygga så fort de har uppkoppling mot Internet. För att hantera den typen av inkommande dataström valde vi att konfigurera Google PubSub för hantering av meddelandena. I det fall väderstationen inte har uppkoppling till Internet buffras den strömmande datan i upp till tre dagar. Har inte väderstationen haft uppkoppling efter tre dagar slår insamlingsfunktionen över till att ta stickprover en gång i timmen tills dess att uppkopplingen är återupprättad. När det händer skickas informationen över i en eller flera datafiler till samma tjänst som mobilappen använder för manuellt uppladdad information.

Gemensamt för både uppladdade filer och strömmande data är att datan hanteras och bearbetas i Google Dataflow innan informationen slutligen landar i BigQuery, Googles Enterprise Data Warehouse.

Tillsammans med kundens statistiker tog vi fram ett antal modeller av datan i BigQuery med information om t.ex. trender på lång och kort tid, korrelation mellan olika mätvärden och publicerade till Google Data Studio för visualisering och självbetjänad analys.

Hela lösningen är övervakad av Stackdriver, med notifieringar till SMS och mejl för möjlighet till omedelbar hantering och åtgärd vid t.ex. överbelastning eller kodfel.

På kort tid byggde vi upp en kraftfull plattform för automatiserad insamling, beräkning & analys av miljödata åt kunden. Kravställningen innehöll ett antal punkter där minskad specialistkunskap och personberoende var nyckeln, något vi designade lösningen efter. De byggstenarna vi använde i GCP möjliggör även framtidssäkrad utveckling av plattformen inom områden för t.ex. Machine Learning och ytterligare orkestrering för förenklad administration.

Är ni också intresserade av hur molnlösningar från Google kan hjälpa er med Big Data Analytics? Kontakta oss i dag!

Case: Data Analytics för iGaming-operatör

Marknadsavdelningen på en iGaming-operatör hade behov av ökade insikter och analysarbete runt köpt digital marknadsföring. 

Vi hjälpte kunden att samla ihop, bearbeta och använda utspridd marknadsdata för att få en enhetlig bild av sin marknadsföring och nå nya höjder i sitt arbete att öka sina marknadsandelar.

Kundens mål för den kommande två-årsperioden var högt satta, med ökad effektivitet och ökad marknadsandel som viktigaste punkter. Önskemålen för att kunna nå dessa mål bestod bland annat av förbättrad rapportering och uppföljning med möjligheter till trender och prognoser i olika marknadsföringskanaler. Klassificeringen av information sträcker sig från  typ av kampanj, målgrupp och budskap till ett stort antal interna nyckeltal. Utöver detta fanns behov av att kunna samköra och visualisera data med andra avdelningar.

Vi fick i uppdrag att skapa en en process och pipeline för hantering, bearbetning och analys av data från köpt digital marknadsföring och interna datakällor. Vårt uppdrag hade två huvudspår:

  • Upprätta tydliga nyckeltal för att förtydliga kopplingen av marknadsdata mot affärsvärde och för användningen av data som ett verktyg i arbetet
  • Utveckla en enhetlig plattform för lagring, bearbetning och analys av marknadsdata för utvärdering och beslutsunderlag

Planeringen utgick från de olika tredjepartsverktyg som samlar in statistik om marknadsföring, t.ex. mobilappar, affiliate-kanaler, sajt-nära analysverktyg, digitala medieköp, interna databaser, CRM-verktyg och liknande informationskällor. För budgetering av projektets driftkostnad arbetade vi tillsammans med kunden för att beräkna mängden historisk data över alla datakällor och hur mycket data som adderades varje månad. Utöver kostnaden för lagring gjordes även en uppskattning av hur mycket verktyget kommer användas då det tillkommer en kostnad för behandling av data i vissa av tjänsterna i systemet.

Google App Engine valdes som plattform för att utveckla basen i flödet. Appen hanterar statiska, uppladdade datafiler från ett antal externa och interna datakällor. Den integrerades i Google Dataflow för att automatiskt, snabbt och effektivt kunna bearbeta och processa datat på rätt sätt och till det formatet vi behövde. Google Storage används för lagring av temporära filer och där det behövs mellanlagring i olika steg.

Sedan integrerade vi Dataflow med BigQuery, Googles Data warehouse-lösning, för automatisk och sömlös lagring och hantering av den bearbetade informationen. I BigQuery byggde vi de modeller vi behövde för att till slut publicera till Google Data Studio och Tableau för självbetjänad analys. De verktygen används för visualisering och analysering av t.ex. tidslinjer och viktiga nyckeltal i dashboards över flera avdelningar hos kunden.

De nyckeltal vi byggde modellerna runt handlade till stor del om att få en tydligare bild av och prognos på om de marknadsaktiviteterna som genomförts har fått förväntad kort- och långsiktig effekt. Det kunde vara t.ex. kostnadsanalys av nykunds-förvärv, återkommande spelare eller påverkansfaktorer i olika målgrupper som text, bilder och knappar.

Ett väl genomfört arbete har gett kunden en teknikplattform för kraftigt ökade insikter i planering, effekt och resultat av köpt marknadsföring och även tydliga nyckeltal och verktyg för analys av trender, prognoser och påverkansfaktorer.

På väldigt kort tid har kunden kunnat göra förändringar i både sitt taktiska och strategiska arbete för att kunna komma vidare mot de målen som finns uppsatta inför 2020.

Vill ni också kunna använda er data mer effektivt och få möjligheter till insikter för att ta er affär till nya höjder? Kontakta oss i dag!


Molnarkitekten – En viktig roll för framgång i molnet

Allt eftersom molnstrategier blir viktigare och mer komplexa kan molnarkitekter hjälpa organisationer att undvika risk och säkerställa en framgångsrik och kostnadseffektiv övergång till molnet 

Molnarkitekter ansvarar för hanteringen av arkitekturen i en organisation som redan använder eller håller på att övergå till molntjänster, och är speciellt viktig allt eftersom som molnteknologi växer sig allt mer komplex. Arkitekturen omfattar allt som är inblandat i molntjänster, inklusive lagring, redundant tjänsteleverans och nätverk, front-end-plattformar och mycket mer som krävs för att hantera en infrastruktur i molnet.

Övergången till  är mångsidig och rekommenderas att köras som ett flerårigt program, uppdelat i faser. Som ett resultat kräver komplexiteten av molntjänster minst en ansvarig roll för att leda organisationen genom den transformation som molntjänster innebär. Molnarkitekten är en roll som många organisationer nu anser vara obligatorisk, och har en nyckelposition i verksamheten.

För att hantera implementationen av molntjänster vill de flesta organisationer konsultera en molnarkitekt både under initial sondering och utforskande faser men framför allt i genomförandet. Dessa experter kan hjälpa till att navigera hela organisationens resa över till molnet, vilket hjälper att undvika risk och säkerställa en smidig övergång.

Utöver att inneha expert- och specialistkunskap om molntjänster och de olika alternativen som erbjuds, måste en molnarkitekt även kunna hantera ett antal andra ansvarsområden:

  • Leda och hantera kulturförändringar och synsätt
  • Utveckla och samordna arkitektur mellan grupper
  • Utveckla en strategi och samordna anpassningsprocessen

Utöver dessa områden ingår även

  • Att hitta talang med nödvändiga färdigheter
  • Bedömning av applikationer, mjukvaror och hårdvara
  • Fastställa bästa praxis för molntjänster över hela företaget
  • Välja molnleverantörer och olika tredjeparts-tjänster
  • Övervaka styrning och förebygga risker
  • Arbeta nära med IT-säkerhet för att övervaka integritet och utveckla process för incidenthantering
  • Hantera budgetar och uppskatta kostnader

Molnarkitekten bör med andra ord ha en mängd tekniska och icke-tekniska färdigheter. Men framför allt måste molnarkitekten vara en bra samarbetspartner för att kunna ansluta sig till gruppen av andra arkitekturroller i din organisation.

Om din organisation behöver hitta rätt kompetenspartner inom molnstrategier och adoption, tveka inte att kontakta oss idag!